Landstinget
Västernorrland ”går mot en ekonomisk katastrof om vi inte gör någonting nu”.
Uttalandet görs i Tidningen Ångermanland av landstingsrådet Elisabet Strömqvist
(S). ”Vi gick in med 221 miljoner kronor back från år 2014 och prognos och
kalkyl pekar mot 1-1,5 miljarder i underskott 2018 och inget eget kapital”. Det
tuffa beskedet får ses som ett sätt att öka krismedvetenheten hos såväl
medborgare som medarbetare och därmed bana vägen för beslut som inte direkt
kommer att mötas med klang & jubel.
I klartext lär
det handla om skattehöjning i kombination med åtgärder för att sänka
kostnaderna. En justering av skattesatsen någonstans i intervallet 50-80 öre
framstår som tämligen sannolik men räcker ingalunda för att långsiktigt uppnå
ekonomi i balans. Grovt räknat ger varje 10-öring i höjd skatt intäkter på 50
miljoner kronor.
Tankar på att
höja skatten signalerades redan i valrörelsen 2014 men de ännu inte formellt
presenterade tjänstemannaförslagen till strukturförändringar har bidragit till
att öka trycket på de som vill behålla nuvarande skattesats. I medias
beskrivning av den ännu inte presenterade ”besparingslistan” kan vissa
huvuddrag skönjas.
Inom vården –
även andra delar av landstingets verksamhet berörs – handlar det bland annat om
åtgärder som framför allt påverkar sjukhuset i Sollefteå, som skulle förlora
såväl förlossningsvård som akuta och planerade operationer. Även sjukhuset i Örnsköldsvik
skulle tappa BB och delar av den kirurgiska verksamheten men samtidigt bli ett
centrum för planerade ortopediska operationer.
Sett till vad
som hänt vid andra mindre sjukhus i landet är detta inte någon helt ovanlig
struktur. Det räcker med att gå till mitt eget landsting (Norrbotten) där
förlossningsvård och akuta och planerade operationer successivt avvecklas vid
sjukhusen i Kalix, Kiruna och Piteå, samtidigt som det senare fått en
inriktning mot planerad ortopedi av relativt stor omfattning.
Denna utveckling
har förvisso inte varit utan motstånd och har fortfarande sina kritiker. Inte
heller för Västernorrland väntar någon enkel match om nu inte en skattehöjning
ger – möjligen tillfällig – lindring. Berörda kommuner kommer med all sannolikt
att protestera högljutt, hur oppositionen i landstinget ska ställa sig återstår
att se. Att motsätta sig såväl skattehöjning som åtgärder är knappast en
trovärdig strategi varför någon form av blocköverskridande överenskommelse nog
inte helt kan uteslutas. Slutgiltigt besked ges vid landstingsfullmäktige den
18-19 november.