torsdag 10 december 2015

Svenska distriktsläkares åsikter om vården i ett internationellt perspektiv


Sverige deltar sedan 2009 i den årliga undersökningen International Health Policy Survey (IHP). Studien gör det möjligt att jämföra utvecklingen i Sverige med ett antal andra länder (Australien, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA).

I den senaste studien har drygt 2.900 svenska primärvårdsläkare besvarar IHP-enkäten. Resultatet redovisas i rapporten ”Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv” utgiven av myndigheten Vårdanalys. Det finns en hel del matnyttigt i materialet, allra helst tack vara möjligheten att jämföra med läkares åsikter i övriga länder.

Här är några av slutsatserna.

·      Sverige hamnar långt ner vad gäller återkoppling från specialistsjukvården till läkarna i primärvården efter att deras patienter besökt sjukhusspecialist
·      I Sverige och Storbritannien svarar 88 % att de regelbundet mäter patienters nöjdhet och upplevelse av vården. Det är en mycket större andel än i andra länder
·      I ett internationellt perspektiv anser svenska läkare att tillgängligheten till besök på vårdcentral är låg. Endast fyra av tio anger att alla eller nästan alla patienter kan få ett läkarbesök inom 48 timmar. I flera andra länder anser åtta av tio läkare att det är möjligt
·      Svenska läkare ligger i topp i fråga om hur många minuter som ett rutinbesök tar i genomsnitt (23). I andra änden av skalan återfinns Nederländerna och Storbritannien (11) samt Tyskland (10). Sverige utmärks av färre men längre läkarbesök. Samtidigt är en liten andel av de svenska läkarna nöjda med den tid de kan ägna åt varje patient.
·      Svenskarna går mer sällan till doktorn jämför med andra länder
·      Läkarna i såväl Sverige som andra länder ganska nöjda med sitt arbete. Däremot är Sverige ett av de länder där störst andel anser att kvaliteten har försämrats under de senaste tre åren. År 2010 angav 40 % av de svenska läkarna att hälso- och sjukvårdssystemet i stort sett fungerar bra. I årets studie har denna siffra sjunkit till knappt 20 %

Vårdanalys konstaterar att den svenska hälso- och sjukvårdens organisation skiljer sig från övriga länder. Sverige har en mindre andel specialister i allmänmedicin än andra länder. Utmärkande för svensk primärvård är också ett brett uppdrag och tillgång till flera andra yrkeskategorier. I många andra länder är primärvården baserad på mindre mottagningar med huvudsakligen allmänläkarkompetens.

Det återstår att se som svensk hälso- och sjukvård kommer att närma sig andra länder eller behålla sin särart. Några tydliga tecken på att svensk primärvärd är på väg i en annan och ny riktning är enligt min uppfattning svåra att se. Framtidens utmaningar kommer att kräva förändringar – frågan är bara hur de ska utformas?

Mer om vård på distans


Kärt barn har många namn; telemedicin, e-hälsa eller distansöverbryggande teknik. Oavsett vilket begrepp vi använder så är det ingen tvekan om att nya tekniska (och ibland också gamla) möjligheter påverkar hur vården organiseras.

I Norrbotten kommer tre hälsocentraler (Överkalix, Övertorneå och Haparanda) att kunna koppla upp sig vid video till akutmottagningen på Kalix sjukhus. Under jourtid kommer specialutbildade sjuksköterskor vid de tre hälsocentralerna att svara för bemanningen.

En av drivkrafterna för denna modell har varit att koncentrera läkarinsatsen till ”kontorstid”; en annan att kunna erbjuda patienter tillgång till specialistbedömning utan att nödvändigtvis behöva åka till sjukhuset. Läs mer i landstingets pressmeddelande där det också finns en film som beskriver hur det fungerar.

Ett annat intressant om än mer högteknologiskt exempel är den studie av telemedicin inom strokevården som Dagens Medicin refererar. Under 3 ½ månad bedömdes 100 patienter med misstänkt stroke av ett mobilt stroke-team i Cleveland, USA. Jämfört med en kontrollgrupp var resultatet att den mobila lösningen medförde en klar tidvinst både vad gällde tillgång till datortomografi och insättande av läkemedelsbehandling (trombolys).

Forskarna konstaterar att det krävs fler studier för att kunna bedöma om metoden är kostnadseffektiv. Bedömningen är dock det att rent tekniskt är möjligt att påbörja behandlingen snabbare med hjälp av telemedicin i kombination med en mobil enhet.

Låt mig till sist berätta om när jag vid en internationell telemedicinsk konferens i London för mer än ett decennium stötte på ett telemedicinsk begrepp som förbryllade mig – POTS. En rad läkare hänvisade till deras frekventa användning av just denna teknik som jag aldrig hört talats om. Nu var det ingen ny teknisk landvinning som jag missat; POTS står för Plain Old Telephone System! Och förvisso är telefonen fortfarande den utan tvivel mest använda telemedicinska tillämpningen för kunskapsstöd och konsultationer.

måndag 7 december 2015

Läkarbesök via video för patienter i Jönköpings län


I min blogg den 9/11 (”Doktor på distans”) berättade jag att läkarbesök vid video är en snabbt växande företeelse i USA. Samtidigt pekade jag på hur privata aktörer (Min Doktor och KRY) tagit motsvarande initiativ i Sverige. Jag förutspådde att även den offentligt finansierade vården skulle anamma samma arbetssätt. Föga anade jag förutsägelsen skulle slå in så snabbt som den nu har gjort.

Först ut på banan är Region Jönköpings län som etablerat ett samarbete mellan vårdcentralerna och KRY (som drivs av förtaget Webbhälsa AB). Boende i Jönköpings län kan logga in med BankID för ett videomöte med läkare via dator, mobil eller läsplatta. Med denna lösning kan patienten befinna sig var som helst i världen.

Mötet med läkaren kan vara i 15 minuter och på landstingets hemsida finns en lista över de icke akuta symtom som kan hanteras med denna modell (till exempel Allergi, Diarré, Eksem, Förkylning, Halsbränna, Ont i halsen, Sömnsvårigheter och Urinvägsinfektion).

Remiss respektive recept på läkemedel utfärdas vid behov, dock inte narkotikaklassade sådana.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen; andra landsting/regioner lär följa exemplet. Inte minst spännande ska bli att studera och i så fall hur besöksmönstret påverkas vid såväl vårdcentraler som akutmottagningar