Sverige deltar
sedan 2009 i den årliga undersökningen International Health Policy Survey
(IHP). Studien gör det möjligt att jämföra utvecklingen i Sverige med ett antal
andra länder (Australien, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz,
Storbritannien, Tyskland och USA).
I den senaste
studien har drygt 2.900 svenska primärvårdsläkare besvarar IHP-enkäten.
Resultatet redovisas i rapporten ”Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv” utgiven
av myndigheten Vårdanalys. Det finns en hel del matnyttigt i materialet, allra
helst tack vara möjligheten att jämföra med läkares åsikter i övriga länder.
Här är några av
slutsatserna.
·
Sverige
hamnar långt ner vad gäller återkoppling från specialistsjukvården till läkarna
i primärvården efter att deras patienter besökt sjukhusspecialist
·
I
Sverige och Storbritannien svarar 88 % att de regelbundet mäter patienters nöjdhet
och upplevelse av vården. Det är en mycket större andel än i andra länder
·
I
ett internationellt perspektiv anser svenska läkare att tillgängligheten till
besök på vårdcentral är låg. Endast fyra av tio anger att alla eller nästan
alla patienter kan få ett läkarbesök inom 48 timmar. I flera andra länder anser
åtta av tio läkare att det är möjligt
·
Svenska
läkare ligger i topp i fråga om hur många minuter som ett rutinbesök tar i
genomsnitt (23). I andra änden av skalan återfinns Nederländerna och
Storbritannien (11) samt Tyskland (10). Sverige utmärks av färre men längre läkarbesök.
Samtidigt är en liten andel av de svenska läkarna nöjda med den tid de kan ägna
åt varje patient.
·
Svenskarna
går mer sällan till doktorn jämför med andra länder
·
Läkarna
i såväl Sverige som andra länder ganska nöjda med sitt arbete. Däremot är
Sverige ett av de länder där störst andel anser att kvaliteten har försämrats
under de senaste tre åren. År 2010 angav 40 % av de svenska läkarna att hälso-
och sjukvårdssystemet i stort sett fungerar bra. I årets studie har denna
siffra sjunkit till knappt 20 %
Vårdanalys
konstaterar att den svenska hälso- och sjukvårdens organisation skiljer sig från
övriga länder. Sverige har en mindre andel specialister i allmänmedicin än
andra länder. Utmärkande för svensk primärvård är också ett brett uppdrag och
tillgång till flera andra yrkeskategorier. I många andra länder är primärvården
baserad på mindre mottagningar med huvudsakligen allmänläkarkompetens.
Det återstår att
se som svensk hälso- och sjukvård kommer att närma sig andra länder eller behålla
sin särart. Några tydliga tecken på att svensk primärvärd är på väg i en annan
och ny riktning är enligt min uppfattning svåra att se. Framtidens utmaningar
kommer att kräva förändringar – frågan är bara hur de ska utformas?