Årets sista blogg får ett något blandat innehåll. I avvaktan på nya infallsvinklar under 2017 vill jag passa på att tillönska mina läsare
Ett Gott Nytt År
Vårdplatsdebatt
i Storbritannien
I
Storbritannien är vårdplatsdiskussionen minst lika aktuell och högljudd som i Sverige. I
oktober kunde The Telegraph berätta att det finns långtgående planer inom NHS på
att ytterligare minska antalet vårdplatser och lägger ner ett betydande antal
akutmottagningar. Bakgrunden till de drastiska åtgärderna är såväl ett rekordstort budgetunderskottet som personalbrist (och ett växande beroende av bemanningsföretag).
Till
saken hör att under det senaste decenniet har mer än var fjärde vårdplats
försvunnit. Storbritannien har enligt OECD-statistiken (år 2014) 2,7 vårdplatser
per 1 000 invånare vilket är marginellt mer än Sverige (2,5). Och precis som i
vårt land är det många, inte minst bland vårdpersonal och
patientorganisationer, som är oroade inför utvecklingen.
Till
de som går mot strömmen hör dock professorn och chefssjuksköterskan inom NHS
England Jane Cumming. I en intervju i samma tidning nyligen (27/12) hävdade hon att det skulle vara bättre och
effektivare att satsa pengarna på att vårda fler i eget hemmet istället för i
dyra sjukhussängar.
Effektivare
utskrivning från sjukhus
Regeringen
har i dagarna (20/12), ett drygt halvår senare än tidigare aviserat, i en
lagrådsremiss föreslagit att en lag om utskrivning från sjukhus ska ersätta den
nuvarande betalningsansvarslagen. Förslaget följer vad jag kan se i stora delar
förslagen i Göran Stiernstedt utredning ”Trygg och effektiv utskrivning från
sluten vård” (SOU 2015:20).
Kommentarerna
har framför allt skjutit in sig på att det kommer att ställas betydligt tuffare
krav på snabba insatser från kommunernas sida. Om inte kommunerna och
landstinget/regionen kommer överens om något annat kommer betalningsansvar att
inträffa redan efter 3 dagar mot dagens 5 vardagar.
Ännu större blir förändringen för psykiatrisk vård (inklusive
rättspsykiatrisk vård) där den tidsgränsen för närvarande är 30 vardagar.
Till
saken hör dock att förslaget också ställer mycket tydliga krav på insatser från
primärvårdens sida som måse vara uppfyllda om betalningsansvaret ska träda i
kraft. Jag återkommer med en närmare analys när propositionen kommer, även om
jag har svårt att tro att lagrådsremissen ger upphov till några större
ändringar av förslaget.
Förändringsarbete
och läkarmedverkan
”Om
ett förändringsarbete inom sjukvården ska lyckas måste ledningen få med sig
läkarna”. För slutsatsen står forskaren Thomas Andersson vid Högskolan i Skövde
enligt en artikel i Läkartidningen. Slutsatsen bygger på studier av
utvecklingsprojekt i sjukvården som beskrivs som lyckade.
Även
om underlaget är tämligen magert - tre fallstudier – stämmer slutsatserna väl
med min egen praktiska erfarenhet som chef (och icke läkare) inom hälso- och sjukvården i mer än
20 år varav drygt 10 som sjukhusdirektör. Dock med ett
viktigt tillägg – läkarkåren är ingalunda en enhetlig grupp med samma åsikter
vare sig det gäller till exempel organisation eller prioritering och
resursfördelning mellan olika verksamheter och insatser. Inte sällan uppstår
det starka motsättningar mellan läkare som är förespråkare respektive
motståndare till olika former av förändringar.
Mer
om akutläkare
I
min förra blogg tog jag upp frågan om akutläkare, mot bakgrund av Uppsala läns
landsting nygamla satsning på den nya specialiteten. Vill passa på att tipsa om
ett blogginlägg av anestesiologen Nicholas Aujaly i detta ämne.