Sveriges Radio har idag (30 maj) uppmärksammat
problemet med överbeläggningar inom sjukhusvården. Med hänvisning till
statistik från SKL konstateras att företeelsen fortsätter att öka. ”Sämst är
det i landstingen Västernorrland, Östergötland och Gävleborg och allra värst i
Sörmland som har haft i snitt 10 överbeläggningar per 100 disponibla
vårdplatser under de fyra fösta månaderna.”
Maria Söderkvist, divisionschef för medicinsk
service i Sörmland konstaterar att ”vi ligger högst i landet och har det svårt
på alla tre sjukhusen.” Samtidigt uttrycker hon oro inför sommaren på grund av
svårigheten att rekrytera sjuksköterskor. Samma farhåga uttalar även överläkare
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening. ”Vi brukar alltid säga att
varje sommar är den värsta som vi varit med om, men den här sommaren tror jag tyvärr
kommer att bli den värsta.”
Några snabba lösningar på problemet är knappast
att vänta och i vart fall inte sådana som får effekt på kommande
semesterperiod. Däremot väntas inom kort en proposition baserat på betänkandet
”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård” (SOU 2015:20). Målet är att
högst påtagligt få snurr på omsättningen av sjukhusens patienter för att
uttrycka sig lite vanvördigt. Huvuddragen i betänkandet är följande.
- När en patient skrivs in på sjukhus ska behandlande läkare inom 24 timmar underrätta berörda enheter (landstingsfinansierad öppen vård/primärvård respektive kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst) i form av ett inskrivningsmeddelande.
- Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning av när patienten väntas vara utskrivningsklar
- När en enhet inom den landstingsfinansierade öppna vården fått meddelandet ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt om patienten inte redan har en sådan.
- Den fasta vårdkontakten för ansvaret för att kalla berörda enheter till samordnad individuell planering.
Vidare föreslås att huvudmännen ska komma
överens om gemensamma riktlinjer för samverkan. Avtalet ska bland annat
reglera när kommunens betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunen
ska betala samt former för hur tvister mellan parterna kan lösas. I de fall dessa
inte kan komma överens föreslås en ”back-up-lösning” som i så fall träder i
kraft enligt nedan.
Kommunalt betalningsansvar infaller efter tre
dagar (inklusive lördag och söndag/helgdag) efter att behandlande läkare
meddelat att patienten är utskrivningsklar. Patienter som är föremål för
psykiatrisk tvångsvård omfattas inte men det gör däremot övriga patienter i
psykiatrisk vård där betalningsansvar enligt nuvarande lagstiftning inträffar
efter 30 vardagar. För övriga patienter är som bekant den nuvarande gränsen fem
arbetsdagar. Staten föreslås årligen fastställa med vilket belopp landstinget ska
ersättas per vårddag om inte huvudmännen själva kan enas som ersättningen. Man kan förmoda att "back-up-lösningen" nog kommer att bli huvudregeln i praktiken.
Med tanke på att SKL i sitt remissvar varit
övervägande positiv talar mycket för att förslagen i stora delar kommer att
realiseras. Däremot pekar organisationen på vikten av att huvudmännen får gott
om tid att förbereda sig. Vad gäller tidsplanen har regeringen aviserat att en
proposition ska presenteras under denna månad för att behandlas av riskdagen
till hösten. Ett ikraftträdande redan i januari 2017 är möjligt men mer troligt är nog 1
juli nästa år. Får SKL som man vill blir det snarare från och med 2018.
Återstår att se om det nya regelverket bidrar
till att frigöra vårdplatser på sjukhus. Inte helt osannolikt – men vi vill nog
se det innan vi tror det!