fredag 16 juni 2017

Omfördelning av resurser till primärvården – visionen möter verkligheten


Det råder som bekant bred politisk enighet om att det krävs en omfördelning av resurser från den mer specialiserade vården till primärvården. Om inte annat blev detta tydligt i hyllningskören till förslagen i den riktningen i Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård” (SOU 2016:2).

Mot den bakgrunden är det rätt intressant att studera det ekonomiska utfallet för 2016 (Källa; SKL). Nettokostnaden för primärvården mellan 2015 och 2016 ökade med 2,4 % medan motsvarande siffra för specialiserad somatisk vård uppgick till 4,4 %. Kostnader för läkemedel inom förmånen är exkluderade. För övrigt kan noteras att den absolut största tillväxten redovisas för kollektivtrafiken (8,6 %).

Ser man till enskilda landsting/regioner finns det några förändringar som är särskilt intressanta. I Uppsala ökade primärvårdens nettokostnad med 10,7 % samtidigt som den specialiserade vården minskade med 7,7 %. Samma trend ses för Örebro; primärvård + 9,1 % och somatik – 1,4 %. Omvänt ser det ut i Skåne, - 6,2 % för primärvården och +7,2 för somatiken.

Nettokostnaden i absoluta tal år 2016 per invånare uppgick till 4271 kr  förprimärvården och 13 625 för den specialiserade vården. Detta innebär – fortfarande i absoluta tal – att resursgapet mellan de två verksamhetsområdena har ökat istället, för att som man skulle kunna tro, minska.

Nu väntar vi med spänning på utfallet i sinom tid av innevarande år. Trendbrott att vänta? Det vill jag nog se innan jag tror på!